Det cirkulerade inför matchen mycket kring en viss presidents vara eller icke vara i klubben. Möten, investeringar och framtiden låg i fokus. Ikväll skulle spelarna istället visa vart Milan står just nu. Och ja, det gick som det gick. Egentligen borde man inte bli överraskad över huvud taget. Napoli borta är svårt som det är, och för dagens Milan några klasser mer än vad man kan klara av.
Laguppställningar:
Milan (4-3-3) Diego Lopez; De Sciglio, Alex, Paletta, Bocchetti; Poli, De Jong, Van Ginkel; Honda, Destro, Bonaventura
Napoli (4-2-3-1) Andujar; Maggio, Albiol, Britos, Ghoulam; David Lopez, Jorginho; Callejon, Hamsik, Insigne; Higuain
Matchen:
Matchen började på absolut sämsta sätt. Inte ens en minut hade gått på klockan innan Insigne slog en underbar ytterside-passning i djupled fram till Hamsik som kom ensam med Lopez. De Sciglio chansade med rev ner Hamsik bakifrån. Straff och målchansutvisning. Ytterst surt men tyvärr enligt regelboken. Som tur är har vi demonen Lopez i målet som tidigt läste Higuain och kunde rädda straffsparken.
12 minuter senare skulle Milan få sin första riktiga målchans. Bonaventura tilläts avancera centralt och tryckte iväg ett tungt skott. Skottet gick dock rakt på Andujar som kunde greppa bollen utan problem, men hade bollen gått åt något annat håll hade det kunnat bli riktigt farligt.
Milan hade för övrigt en period då de försökte sticka upp och få fast bollen, men efter det var det närmast total Napoli-dominans och bollinnehav. Dock utan de riktigt klara målchanserna då Milan verkligen valde att parkera bussen och satsa på kontringar.
I en uppstickare kunde dock Milan få till en farlig måchans strax innan 40 minuter var spelade. Bocchetti stod för inlägget och Bonaventura nådde högst, tyvärr tog nicken i utsidan av stolpen, men i annars är väl utförd aktion. 0-0 stod sig annars halvleken ut där Milan var ordentligt tillbakapressade.
Andra halvlek fortsatte likadant. Napoli tryckte på med allt de hade och Milan ställde upp med något som skulle kunna sägas handbollsförsvar där de bara försvarade eget straffområde. Napoli kom dock närmare och närmare och hade en boll i stolpen i minut 60 genom en styrning från Hamsik.
Försvaret skulle dock inte hålla hela vägen. 70 minuter in så nickade inbytte Bonera ner bollen rakt framför fötterna på Hamsik. Han drämde till direkt och bollen gick precis innanför främre stolp-roten. Snyggt utfört av Hamsik men klantigt av Bonera.
Sedan skulle muren rämna fullständigt. Bara 4 minuter senare kom Mertens loss på vänsterkanten och spelade snett in till Higuain som inte gjorde några misstag utan placerade säkert in bollen vid bortre stolpen. Bara två minuter senare kom Napoli fram på vänsterkanten igen och spelade återigen snett bak till Higuain. Lopez var med men returen gick fram till Gabbiadini som tryckte in det tredje målet för kvällen. 3 mål på 6 minuter!
Efter målen så dog i princip matchen. Napoli verkade nöjda och Milan saknade energi för att avancera. Diego Lopez passade dock på att göra ytterligare en lysande räddning på tilläggstid. Matchen slutade 3-0 till hemmalaget.
Spontana tankar efter matchen:
All spänning försvann egentligen redan i första minuten. När De Sciglio blev utvisad hade man en uppförsbacke som är svår ta sig uppför för vanliga lag som gästar Napoli. För ett sargat lag som Milan är det nästan omöjligt. Att vi ändå höll ut i matchen alla minuter förutom 6 räckte för att Napoli skulle göra tre mål. Utvisningen är enligt min mening korrekt. Hamsik är kanske inte helt “ren”, men det är utan tvekan en målchans, och därmed målchansutvisning. Det är synd att det blir den dubbelbestraffning så som regelverket idag är utformat, men De Sciglio borde också veta om det.
Ärligt talat har jag gett upp angående denna säsong. Juventus har vunnit och vi kommer kommer inte kvalificera oss för Europa-spel. Kalla mig pessimist ifall ni vill. Jag hoppas istället på att ett troligt uppköp av klubben innebär att man gör ordentliga satsningar i framtiden. Från spelarna vill jag egentligen bara att de ska gå rakryggade ut och av planen i de matcher som återstår. Ge allt ni har och visa lite känsla för märket på bröstet. Sen hoppas jag innerligt att hela organisationen tar sig i kragen till hösten.