Som en sorts uppföljning på hyllningen till Rivera, 70 år i dagarna, så följer här ett av de bästa och samtidigt värsta ögonblicken i Milans historia, under just Giannis ledning på planen.
I Argentina koras mästarna på ett sätt som vi i Europa inte är så vana vid. I princip så spelas det Apertura och Clausura. 20 lag spelar 38 matcher var, borta och hemma som vanligt. Efter de första 19 matcherna koras en mästare, Apertura, och efter de sista 19 koras en mästare till, Clausura. Det är faktisk bara fyra lag som tillsammans vid fem tillfällen lyckats ta hem bägge under en säsong sedan systemet infördes för över 20 år sedan. Vad jag ville komma fram till var att Estudiantes tog hem Apertura 2007 när en viss Juan Sebastian Veron hittat hem efter alla år i Europa. En av alla de där spelarna Inter betalade en halv miljard i lön till men de aldrig fick någon ordning på.
La Brujita, den lilla häxan som Juan kallades, han ordnade så att Estudiantes tog hem sin första titel sedan 1983 och 40 år innan Juan vann sin titel spelade hans far La Bruja i samma klubb, eller storhäxan som jag väljer kalla honom. Juan Ramon Veron spelade när de röd-vit randiga tog sin allra första titel. Gemensamt för alla titlarna var att laget släppte in få mål. Men om Juan Jr ledde ett lag som bara släppte in otroliga 12 mål på hela säsongen för att de var så disciplinerade, så var Juan Sr en av elva galningar, alla med en aura av ren ondska och ett mentalt tillstånd av ständigt hjärnsläpp. Estudiantes på Ramons tid spelade en fotboll där varje match var en tjurfäktning och de var både tjuren och matadoren på något galet sätt.
KLubben hade tack vare sin ligavinst 1967 kvalificerat sig till Copa Libertadores vilken de vann både första året, och året efter som regerande mästare. Milan, som krossat Ajax 4-1 i finalen i Europacupen 1969 skulle därför spela final i Interkontinentalcupen mot Estudiantes, en titel som avgjordes med hemma och bortamöte. I första matchen på San Siro körde Milan över Argentinarna med 3-0 efter två mål av Sormani och ett av Nestor Combin. I den andra matchen vann Estudiantes med 2-1 vilket inte räckte och Milan tog hem titeln.
Den här Interkontinentalcupen har gått till historien som en av de brutalaste insatser man sett av ett lag över två matcher. Estudiantes spelare agerade emellanåt mer som lobotomerade och sjövilda makaker på drickheroin, än som idrottsmän. Det var dobbar före, armbågar i ansiktet och rena käftsmällar från deras sida. Inför returen hade både supportar och press trissat upp stämningen, inte minst för att Combin nätat i första matchen. Nestor Combin var född i Argentina men hade flyttat till Frankrike, skaffat fransk medborgarskap och man får tänka på att det var andra tider då. Att se en Argentinare spela för ett Europeiskt lag mot ett Argentinskt skapade lynchstämning.
Om inte första matchen var tillräckligt ful, där bl.a. Combin fick sig en sådan smäll att han blev liggande likt ett lamadjur nerslaget med en spikklubba, så var returmatchen som förväntat av Milan helt vansinnigt brutal från Estudiantes sida. Publiken kastade saker och hällde varmt kaffe på Milanspelarna när de kom ur tunneln. Mittfältaren Giovanni Lodetti berättade att ”så fort du hade bollen var en av deras framme och klappade till dig”. En annan Milanspelare berättade att han blev stucken med en stor nål av en försvarare, något som tyvärr inte var så ovanligt på den tiden inom Argentinsk fotboll. Redan i 18e minuten fick Pierino Prati sig en sådan armbåge att han landade i backen medvetslös, och under tiden han fick behandling för sin skada gick motståndarnas målvakt fram och sparkade honom i ryggen.
Trots att Estudiantes tog ledningen gick de inte in för att göra för fler mål. Istället verkade de vara helt besatta av att straffa Milanspelarna med våldsamma tacklingar, och till slut fick de även två spelare utvisade. Rivera fick en knytnäve i ansiktet, men det var åter Nestor Combin som råkade värst ut. Han fick en spark i ansiktet av en Estudiantesspelare som bröt både kindben och näsben på honom, ändå blev Combin tillsagd av den Chilenska (!?) domaren att gå på planen igen bara för att strax därpå svimma och bäras av på bår.
Som Gazzetta dello Sport beskrev matchen var det trots målen inte så mycket match utan ”90 minuter jakt på en man”. Och som om jakten och misshandeln av Combin inte räckte så blev han arresterad av lokal polis. De satte handklovar på honom för att han inte gjort sin militärtjänst i landet, trots att han var fransk medborgare. Combin fick tillbringa natten i fängelse med sitt halvt avbrutna ansikte. Milanspelarna vägrade dock lämna landet utan honom och till slut släpptes han.
Efter skammen på Bombonera, där den andra matchen spelades, och med den dåliga publiciteten över hela världen så beslutade Argentinas president att incidenten inte kunde gå ostraffat. Tre av spelarna i Estudiantes fick 30 dagar fängelse samt 20 år till livstids avstängning från fotbollen. Argentina sökte ju VM 1978 och dessa spelare fick ta smällen, när egentligen hela laget borde skickats till en Chilensk koppargruva. Så när Juan Sebastian Veron vann sin titel får ni förstå om inte jag jublade särskilt mycket.
Milan gick segrande ur det som antagligen är den brutalaste finalserien inom fotboll någonsin och kunde hålla huvudet högt av mer än en anledning. För den som vill finns höjdpunkter från finalen
Kommentarer är stängda.