Krönika: Mercaton 2019

Mercaton för sommaren 2019 är stängd och det är dags att summera, lagdel för lagdel och utifrån ett ekonomiskt perspektiv.

Om du ska läsa med ”Grande Milan”-ögon kan du stanna din läsning redan nu. Detta är ett nytt Milan som håller på att återuppbyggas och processen är igång. Vi har inte dragningskraften att locka till oss dem bästa spelarna och vi är också begränsade ekonomiskt på grund av FFP.

Målvakt

Gigio Donnarumma är kvar och det är allt som spelar roll för mig. PSG ville värva honom men fick ett klart nej. Donnarumma är en av världens tio bästa målvakter och den killen har potentialen att bli Milans bästa målvakt någonsin. Han är skrämmande ung fortfarande och har massor med erfarenhet redan. Det som jag verkligen uppskattar med Gigio, förutom hans målvaktsspel, är hans ledaregenskaper och vinnarskalle. I ett Milan med få ledare så är han en av lagets främsta pelare. Han är också på ett sätt en mer naturlig ledare än Romagnoli. Det är han som manar på sina lagkamrater och dirigerar mycket av försvarsspelet. Jag hoppas Donnarumma stannar med oss karriären ut. Som backup har vi fortfarande Reina, som förvisso sitter på en hög lön, men han är en bra målvakt och fyller en pappa-roll i laget.

Betyg: 10/10. Gigio är kvar och Reina som backup, det känns tryggt.

Försvar

Med Conti och Caldara trodde vi att vi skulle ha hela Italiens framtida backlinje, men skador har satt stopp för dem bägge herrarna. Conti går inte att känna igen och Caldara blev skadad på nytt. En mittback behövdes och det blev till slut Duarte från Brasilien. En spelare som vi inte vet så mycket om, men har rekommenderats av bland annat gamle Milanspelaren Serginho. Det känns ändå som en chansning och det kommer ta lite tid tills han skolas in. Det fanns andra mittbackar som nämndes i sammanhanget: turkiska talangen Kabak, Demiral från Juventus, rutinerade Louvren och fransmannen Upamecano. Men alla dem blev för dyra för Milan i slutändan (förutom Kabak som valde Schalke 04 för att stanna i Tyskland). Det här skickar också signaler att ledningen tror på Caldaras återkomst. Vi alla hoppas på Caldara, men jag känner mig tveksam.
Theo Hernandez är det andra nya namnet på försvarslinjen. Han ansluter från Real Madrid för 20 miljoner euro och passar tränarens profil. En teknisk ytterback med mycket fart och som är bra på den offensiva delen. Och visst såg Hernandez riktigt bra ut på försäsongen. Vilken fart och teknik fransmannen visade upp. Men sedan blev han skadad och beräknas vara tillbaka efter landslagsuppehållet (enligt senaste rapporter). 

Betyg: 7.5/10. Skulle ha velat se en mer beprövad spelare än Duarte, men Hernandez var ett riktigt fint drag av Maldini.

Mittfält

Milans mittfält har varit en lagdel som varit lagets största problem i nästan 15 år. Det har saknats kvalité där på tok för länge. Man gjorde sig av med flera spelare som gjorde ingen nytta i laget: Mauri, Bertolacci och Montolivo. Krunic kom in för endast 8 miljoner euro och blir säkerligen en bra truppspelare. Bakayoko köptes inte loss från Chelsea, förmodligen för att han inte är tillräckligt teknisk för Giampaolo och på grund av hans disciplinära problem. Tränaren vill istället spela med en teknisk regista och valet föll på Bennacer som redan har uppvisat kvalité. Han blev också turneringens spelare i afrikanska mästerskapen (där hans Algeriet vann). Det ryktades om Torreira men Bennacer blev en betydligt billigare affär, 16 miljoner euro. En stöld tycker många experter för att Bennacer är en riktigt fin spelare som kan bli en stjärna i Milan. Trots Krunic och Bennacer är man lite besviken att det inte kom in en mer rutinerad spelare med hög kvalité. Även om det var ytterst sannolikt så ryktades det om Modric (som inte kan sluta flörta med Milan) och Rakitic. Även Ceballos var ett namn som nämndes men Milan ville inte låna in spelaren i ett år utan köpoption. Utifrån dem namnen plus Torreira i början av sommaren så trodde man väl att ett stort namn kanske skulle komma. Jag hade gärna sett att man gjort sig av med Biglia som är skadebenägen och har en hög lön för att göra utrymme för ytterligare en mittfältare. Men kanske resonerade man som så att vi har inget Europaspel denna säsong och med Bonaventura tillbaka har vi ändå ett ganska starkt mittfält.

Betyg 7.5/10. Bennacer och Krunic är klockrena värvningar och flera onödiga spelare lämnade. Men man hoppades ändå på mer.  

Anfall

Sommarens störa följetong! Correa, Correa, Correa….Rebic! Det var väl typ så det lät. Rebic anslöt den sista dagen av mercaton. Det ryktades om Depay, Everton, De Paul, men det blev till slut kroaten Ante Rebic från Frankfurt i en deal som skickar Silva till tyskarna. Jag tycker denna affär, tillsammans med Bennacer, är den absolut bästa av Maldini. Man får alltså in en spelare med hög kvalité och blir samtidigt av med Silva som var oönskad. Milan lånar in Rebic för 5 miljoner euro i 2 år och har sedan köpoption på spelaren. Rebic är en spelartyp som man eftersökt under hela mercaton. Han kan spela på flera offensiva positioner och bidrar med egenskaper som vi behöver där framme: fart, styrka och teknik. Sedan hade vi sommarens stora heartbreak – Cutrone blev tvungen att offras. Vi har alla starka känslor för Cutrone som är fostrad i klubben. En kille som alltid gav hela sitt hjärta när han spelade. Men sanningen är att han inte håller som startspelare i Milan. Vi fick dessutom ganska bra betalt, cirka 20 miljoner euro. Jag skulle inte alls bli förvånad om vi ser Cutrone tillbaka i Serie A snart igen, han kommer få det tufft i England. Som en direkt ersättare till Cutrone kom Leao från Lille i en affär som kostade Milan 25 miljoner euro plus primaveraspelaren Djalo. Leao är faktiskt den värvning som Milan spenderade mest på och också den spelaren som kommer in med högst lön av alla nya spelare. Man får ju känslan att ledningen verkligen tror på portugisen och man får hoppas att man har scoutat honom rätt. Vi vet inte så mycket om Leao men av det lilla vi har sett så har han en enastående fysik kombinerat med teknik och fart. Han kommer bli mycket spännande att följa.

Betyg: 8/10. Förstavalet Correa kom inte men Rebic är också en klassvärvning, samtidigt som man fick bort Silva. Att offra Cutrone för Leao kan visa sig vara ett genidrag i framtiden. 

Ekonomiskt

När det kommer till mercaton har fotbollsälskare alltid starka åsikter, men det gäller att kolla på främst två saker: behov och pris. Ett flertal fans väljer att fokusera på namnet på spelaren istället för behovet. Spelare X kan vara mycket bättre än spelare Y, men spelare Y är den spelartyp som behövs i laget. Så tror jag Milan har resonerat i deras värvningar. Man vill ge Giampaolo alla de verktyg han behöver för att lyckas med detta lag. Man tror på hans fotbollsfilosofi och i hans ledarskap att utveckla detta lag. Annars skriver man inte ett kontrakt. När det kommer till priset på en spelare så är det flera faktorer som styr, men att spendera en massa pengar betyder inte alltid framgång. En annan svartröd gigant, Manchester United, spenderar miljarder varje sommar men står och stampar på samma punkt år efter år. En storklubb som har tagit sig tillbaka med bravur är Liverpool. Med en bra tränare, tydlig spelidé, en fungerande ungdomsverksamhet och smarta affärer når man väldigt långt. Idag besitter man två av världens bästa ytterbackar i Alexander-Arnold och Robertson. Priset? 9 miljoner euro.  Det handlar om att hushålla med sin ekonomi.

Med Galliani vid rodret spenderade Milan vilt på höga löner till äldre spelare, särskilt dem sista åren. Scoutingverksamheten var obefintlig och klubbens ekonomi rasade. Berlusconi blev tvungen att sälja och in kom kineserna med Fassone och Mirabelli. Den klubbledningen respekterade absolut inte FFP och Mirabelli pungade ut sina monopolpengar och betalade överpriser till allt och alla. Den nya ledningen med Maldini, Massara och Boban håller fortfarande på att städa efter den galenskapen. Det tar tid, men man har gjort ett förbaskat bra arbete hittills.

Till en början har man balanserat ut böckerna – man ligger i linje med FFP. Man har spenderat cirka 70 miiljoner euro men dessa köp har täckts i försäljningen av Cutrone eftersom dem nya spelarna har tecknat femårskontrakt. Försäljningen av Cutrone är ren vinst i och med att han var vår egen produkt. Ser man till löner så har följande spelare lämnat (samtliga löner i miljoner euro): Abate 2.3, Zapata 1.7, Laxalt 1.7, Strinic 2, Mauri 1.4, Bertolacci 2, Bakayoko 3.5, Montolivo 2.5, Silva 2.2, Cutrone 1.1. Totalt 21 miljoner euro! Nästan en kvarts miljard kronor för spelare som knappt gör någon skillnad.  Lägg till också att ett flertal av dessa spelare är över 30 år gamla. Många var exempelvis missnöjda med att se Zapata lämna, men han är en äldre spelare som satt på en hög lön och detta ger utrymme för egna produkter som Gabbia. Vi kan inte göra om samma misstag som Galliani gjorde. Låt oss nu se vilka nya löner som har kommit in i klubben: Hernandez 1.8, Bennacer 1.5, Leao 3.5, Rebic 2.2. Duartes och Krunic löner har varit svåra att ta fram, men dem ligger troligen mellan 1-2 miljoner euro. Den enda spelaren som sticker ut är Leao, men förutom honom så har samtliga spelare låga löner. Dessutom är dem alla unga lovande spelare (Rebic är äldst med sina 25 år). Förutom skillnaderna i lönerna mellan spelarna som har lämnat och kommit in så är skillnaden att det är helt enkelt mycket bättre fotbollspelare! Bara för att ge er ytterligare ett perspektiv: Kalinic hade i lön 3,5 miljoner euro och Milan betalade 25 miljoner euro för den karln.

Summering

Ser man till det sportsliga har ledningen gjort ett bra jobb med mercaton. Man kanske hade önskat sig en mer beprövad mittback och mittfältare, men vi har ändå fått in spelare som lyfter laget. Hernandez, Bennacer och Rebic känns på förhand som riktigt bra värvningar. Vi måste också betrakta Piatek, Paquetá och Bonaventura som tillskott eftersom Pia-Paq kom in i januari och Bonaventura var borta hela förra säsongen. Milans viktigaste värvning är Giampaolo, det är snarare det kortet som kommer avgöra om vi har en framgångsrik säsong eller inte. Hur bra och snabbt kan spelarna ta till sig tränarens idéer? Just nu har Lazio ett försprång på oss, det kommer att bli en tuff kamp mot dem ljusblåa i fighten om Champions League. Ekonomiskt har ledningen gjort ett fantastiskt arbete och dem ligger i linje med FFP. Denna faktor måste man ta hänsyn till och det höjer deras insats.

Slutbetyg: 8/10.

Skribent: Ninjas Shemoun

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.  Lär dig mer