onsdag 13 december 2017
MILAN CLUB SVEZIA
AK Design
Total mörker

Total mörker

Milan tappade poäng i helgen mot superjumbon Benevento. Det går inte att riktigt sätta ord på frustrationen och besvikelsen. Det är helt enkelt pinsamt och ovärdigt denna klubb. Jag ska försöka dela med mig mina tankar om vad som är fel med detta lagbygge.

Ledningen
Dessa ständiga rykten om mystiken kring Yonghong Li kan inte få spelarna att känna sig trygga i klubben. De må vara osanna, men jag tror fortfarande det kan störa vissa spelare. Jag undrar dessutom om det var rätt läge att kicka Montella, varför inte tidigare i så fall? Läget känns hopplöst nu. UEFA:s beslut om Milans finansieringsplan kommer i veckan sägs det. Jag tror det är viktigt att beslutet är positivt så att klubben kan arbeta i lugn och ro.

Tränaren
Mycket är Montellas fel. Detta är hans lagbygge. Han fick de spelarna han ville ha och han fick dem i god tid. Han hade inga klara idéer på vilka som ska spela och hur vi ska spela offensivt. Han visade sig vara oduglig att leda ett storlag som Milan. Nu ska Gattuso försöka arbeta med Montellas rester och driva igång dessa spelare som kört ner huvudet i botten. Det är inte ett lätt jobb minsann. Hjärta och hjärna vill ibland olika saker. Det logiska för Gattuso vore att fortsätta med primaveran och bygga upp sin tränarkarriär, men vi alla vet ju att Gattuso är mer hjärta än hjärna.

Försvaret
Försvaret är den enda delen som jag tycker fungerat helt okej (förutom Donnarumma förstås). Visst började Bonucci svajigt, men han har spelat upp sig. Vissa tror att Bonucci är någon frälsare, men i slutändan är han bara en försvarare. Musacchio har sett bra ut och Romagnoli likaså. Jag gillar ändå inte att vi spelar med en trebackslinje, men Gattuso tycks vilja fortsätta med det.

Mittfältet
Lika katastrofalt som föregående säsonger. Montolivo tycks ännu en gång (!) ha slagit sig in i startelvan. Det är helt otroligt faktiskt att en så oduglig spelare får spela så mycket. Milan har spelat med fem eller fyra mittfältare denna säsong, men ändå spelar både Montella och Gattuso med en klassisk regista när vi har en trebackslinje. Avståndet mellan Bonucci och Montolivo är inte särskilt långt, dem liksom opererar på samma yta när vi ska attackera. Ska man vara helt ärlig slår Bonucci också bättre långbollar än vår före detta lagkapten. Den mannen joggar lite lätt och slår ut en boll på kanten, jag ser inte överhuvudtaget vad han bidrar med. Det är ingen slump att Milan är det lag som har löpt nästminst av alla Serie A-lag, detta enligt en färsk rapport från Italienska fotbollsförbundet. Ställer man upp mittfältet som Milan gör anser jag att man behöver ha två dynamiska mittfältare centralt. Kessie är perfekt där. Biglia är förvisso en regista även han, men han erbjuder fler alternativ än Montolivo och är en bättre passningsspelare. Jag vill helst av allt se Locatelli bredvid Kessie, åtminstone klart oftare om inte Biglia startar. Han må vara oslipad ibland, men han kommer bli bättre. Tror ni Montolivo kommer utvecklas?

Det var centralt. På kanterna har vi Borini som imponerat, men Conti är ändå saknad. Visst jobbar Borini hårt och ger sitt allt, men han är ett träben och saknar teknik för den högsta nivån. På andra kanten har vi Rodriguez som är en bra spelare, men han bör utmana sin back oftare. Abate är helt slut som spelare, det kväver mig att se honom ansvarig för en hel högerkant i ett Milan år 2017. Han bidrar noll offensivt och han börjar slarva och inte hänga med defensivt heller. Han och Antonelli ska inte spela. Tiden har hunnit ikapp dessa spelare, acceptera det bara.

Hur är det med våra offensiva mittfältare? Här hittar vi kanske den största besvikelsen, Calhanglou. Han ryktas redan vara på väg att bli såld. Förbannelsen på tröja nr 10 fortsätter i Milan. Kanske borde vi frysa den tills någon gör sig förtjänt av den. Calhanglou har gudabenådade fötter, inget snack om det, men i spelet är han katastrofal och bidrar knappt med något kreativt. Sa någon att han är frisparksspecialist? Det märks inte. En annan besvikelse som flyger under radarn är Bonaventura. Snacka om att hans ego blåsts upp. Han tar avslut från alla möjliga håll och det är aldrig någon kvalité i något. Han lyckas inte heller ta sig förbi sin gubbe längre. Han verkar inte veta vilken position han ska utgå ifrån, han är bara en förvirrad spelare som springer runt i offensiv planhalva och spelar för sig själv. Han måste komma ner på jorden och spela lika ödmjukt som han gjorde tidigare.

Anfallet
Här hittar vi vår klart bästa spelare i Suso. Han bär detta lag helt ensam – igen. På senare matcher har han spelat mindre bra, men ingen kan väl klandra honom. Dessutom har ju motståndarna fattat att han är mannen att markera. Mot Benevento hade han inte två, utan tre spelare på sig direkt. Sen har vi allas favorit – Nikola Kalinic. Jag vet inte vad ni trodde när han värvades, men så här trodde jag: Andre Silva skulle starta och spela mycket. Han skulle få tid att komma in i italiensk fotboll. Kalinic skulle vara den erfarna anfallaren som känner till ligan bättre och som skulle hoppa in i jakten på mål sista 20. Han är lång och stark i luftrummet. Så blev det icke. Start efter start, missat friläge efter missat friläge. Vilken sopa den spelaren är. Fri mot målvakten mot Benevento igen och han bränner läget. Tror ni Icardi, Higuain, Immobile eller Dzeko hade missat? Det läget hade nog förändrat matchbilden avsevärt. Samma sak mot Juventus när han sköt i ribban helt fri eller mot Torino för drygt en vecka sedan, det finns många sådana exempel. Jag fattar inte hur han fortsätter få förtroendet. Om det var upp till mig hade jag spelat med Cutrone. Han är en spelare som löper rätt, sliter hårt och gör mål. Titta bara på dem inledande omgångarna i Serie A eller varje gång han har spelat i Europa League. Killen är en riktig målskytt och deltar i spelet mycket bättre än både Kalinic och Silva.

Framtiden
Det är ännu en säsong där fansen längtar till att säsongen (misären) slutar. Vi har redan bränt den och vi har skämt ut oss. Ett Serie B-lag (för det är vad dem är egentligen) kvitterar mot oss i 95:e och det är målvakten som gör det. Det kan inte bli mer symboliskt för denna pinsamma säsong. Det enda som kan rädda oss är Europa League, men vi spelar inte alls bra och det är inget som tyder på att just Milan kommer att vinna turneringen. Tills vidare tar vi steget tillbaka till mörkret, precis där vi hållit oss de senaste åren.

 

Av: Ninjas-Gabriel Shemoun

AdBlock detekterad!

Var god klicka på din AdBlocker och klicka på undanta denna domän, för att vår webbsidas olika funktioner ska fungera korrekt.